Fredrik Reinfeldt och sexualbrottslingar

Fredrik Reinfeldt intervjuades i Ekots "lördagsintervju". Det var det vanliga välmodulerade tjatet och jag lyssnade bara förstrött, men så kom Asks gårdagsfadäs förstås upp. Givetvis sa Reinfeldt som alla statsministrar gör när någon av deras ministrar klantat bort sig. Ja, alltså, att han har fullt förtroende för Ask bla bla bla. Man får ju hoppas att han friserade sanningen litet där, för att ha en justitieminister som vill återinföra skambrotten är inte riiiiiiiiiktigt bra. Men har man förtroende så har man. Vi får väl se hur länge det varar. Och personligen tycker jag att det är rent åt h-e att man har en justitieminister som inte är jurist. Men utbildning är ju ingen stark merit i regeringssammanhang i det här landet.
Emellertid sa Reinfeldt något som fick mig att studsa till. Om jag inte fattade helt fel så kallade han dem som köper sex för sexualbrottslingar. Va? En sexualbrottsling anser jag att man kallar våldtäktsmän, de som sexuellt utnyttjar underåriga eller den som är i s k "vanmakt". När det gäller sexköp finns inget brottsoffer. Det är ju en affärsöverenskommelse mellan två parter. Att det sedan är sorgligt att den sexuella nöden driver folk till att betala för sex är en helt annan sak. Men sexualbrottsling, näää, nu får du ta och sansa dig Fredrik Reinfeldt.

På spåret

Jag råkade se en stund på "På spåret" i kväll. Ett program som Luuk och Lindström höjt kvaliteten på efter det att Oldsberg och Hellberg gjort det till sitt privata amatörteaterforum. Men vad var detta i kväll? Var det någon sorts försök att sänka programmet till vad herrarna Luuk och Lindström tänkte kunde vara lagom folkligt? Nänänä, det blev i så fall en ren nervärdering av tittarna. Inledningsvis pratar man om hur spännande detta skall bli i och med att det är final. (Om jag inte fattat det hela fel.) Då klämmer Lindström i med att det är så spännande att han blir kissnödig och "finns det tid för honom att gå och kissa". ??? Är det roligt? Pinsamt är vad det är att man uppenbarligen tror att tittarna har en humor på ett dagisbarns nivå.

Dags igen

Så var det dags igen för Internationella kvinnodagen och givetvis dags igen för en gnällartikel på bl a DN debatt. I dag är det diskrimineringsombudsman Katri Linna som lägger ut texten om "Otillständigt att kvinnor straffas när de föder barn". Linna tar som exempel vad hon kallar "tre unga kvinnor på väg ut i arbetslivet". Alla tre verkar ha haft någon form av praktikant-, vikariat- eller provanställning under vilken de blivit gravida och inte fått fortsatt anställning.

Vad hade de väntat sig? Att arbetsgivaren skulle applåderat? Inte särskilt klipska tjejer får man väl ändå säga utan att vara direkt elak. Hur kan man överhuvudtaget tro att man kan få fortsätta en provanställning efter världens längsta graviditetsledighet? Det borde väl vilken normalbegåvad människa som helst kunna begripa att det inte blir troligt. Och varför går man och blir gravid innan man etablerat sig på arbetsmarknaden? Graviditet är ett självförvållat tillstånd som nu förtiden går att planera. Linna tar också upp att kvinnor missgynnas vad avser kompetensutveckling i samband med en graviditet. Är det konstigt? Och är det verkligen en form av att missgynnas? Kompetensutveckling är en färskvara med bäst före datum.Som dessutom är en tämligen kostsam historia för arbetsgivaren. Oavsett om det gäller privat verksamhet eller stat och kommun.

Och förresten, inte med ett ord nämner Linna den svenska föräldraförsäkringen som är den mest generösa i världen. Kanske det rent utav hade gynnat gravida kvinnor att man minskade ner de 69 veckornas ledighet för blivande föräldrar. I England är motsvarande period 13 veckor och i USA 12 veckor.
Sedan tillkommer en liten sak som Linna inte tar upp. Nämligen den att man inte kan få allting. Inte på en gång. Det är inte som på dagis att "alla skall vara lucia". Det gäller inte i det riktiga livet. Man måste lära sig välja.