tisdag 23 februari 2010

SJ och språket


SJ har ju i o m det alldeles väldigt ettriga snöandet utnämnts till var mans niding. I dag intervjuades på Rapport (tror jag) SJ:s presschef Dag Rosander. Han fick bl a frågan om han hade några råd att ge folk som skulle ut och åka tåg. Och vad säger karln? Jo, så här. "Innan man ger sig iväg till stationen skall man lägga sig vinn om att ens tåg verkligen går." Jahaja. Jag trodde i min enfald att det var SJ som skulle lägga sig vinn om detta. Med viss medverkan från Banverket. Om SJ:s presschef inte kan formulera sig bättre, så förstår jag mycket väl om tågen blir stående på linjerna. Jag menar, en presschef som inte har talets gåva, då frågar man sig hur det kan stå till med kompetensen längre ner i hierarkien.
Senare intervjuades SJ:s VD, Jan Forsberg. Och vad sa han?
Jo han sa. "Vi är väldigt ledsna över att det blivit så här." Det kan jag tänka mig, men det räcker liksom inte att VD står och är ledsen. Litet mer konstruktivt uttalande, om jag får be.
Sedan skall ju förstås erkännas att det är hysteriskt mycket snö och att SJ ju faktiskt inte kunde förutse detta. Snö, ja, det får man faktiskt var vänlig att förutse, men snö i den här mängden kan man nog inte begära att man skall vara beredd på. Men allt elände torde även bero på att man sålt ut SJ. Förr i världen hade SJ en del folk som säkert inte gjorde många knop under större delen av året, men just när det kärvade till sig med frusna växlar och snö på spåren så fanns det ett antal "gubbar" att skicka ut och röja. Sådana "gubbar" finns det inga numera. Och då blir det som det blir.
Och apropå språk, vad är det för barnspråk man använder i Dagens Eko? Man säger "tågstation". Det heter väl för tusan "järnvägsstation". Tågstation, det är väl ett ordval värdigt en 4-åring.
Häromdagen hörde jag en kvinnlig nyhetsuppläsare säga att det ligger mycket snö på "tågbanorna". Tågbanorna? Det är väl sådant som stora och små pojkar har uppbyggt i modellformat inomhus. Järnvägsspår heter det. Tror Sveriges Radio att befolkningen är så korkad att man måste använda barnspråk?
Tåget på bilden är "Lina Sandell" som tuffat in från den småländska urskogen. Fast Lina S kanske får kraft från ovan. Och då menar jag inte från elledningar utan högre uppifrån. Och så tillhör hon ju inte SJ:s stall. Lina Sandell är ett Krösatåg.

onsdag 10 februari 2010

Tror man att svensken i gemen är dum?


I kvällens Rapport 18 ser man en journalist sticka en mikrofon under näsan på Riksdagens talman Per Westerberg med anledning av dagens minnesstund för de i Afghanistan stupade svenskarna. Vad frågar man? Jo, man frågar om Per Westerberg tror att svenska folket är förberett på att svenska soldater kan dö i Afghanistan? Nja, tyckte Westerberg, att det visste han ju inte riktigt. Då klämmer journalisten i med att fråga vems fel han i så fall anser det vara. Westerberg ger givetvis inget bestämt svar. Så korkade frågor går det bara inte att svara på. Om svenska folket är förberett på att man kan dö som soldat i de s k fredsbevarande trupperna i Afghanistan? Ja, det tror så fan att varje normalbegåvad människa begriper. Det inte äventyrssemester det handlar om. Om inte annat så strök 8 italienare med för inte så längesedan.
Man är inte förberedd på att ens nära och kära skall dö när de kör till sina jobb här hemma. Det ingår inte i ens tankevärld. Men FN/Ifor soldater i Afghanistan och på andra platser också för den delen deltar faktiskt i krigföring. Och även om det officiellt heter för freden så är det i alla fall krigföring. Och krigföring medför förluster. Även för svenskar.